När jag var liten brukade min pappa gärna berätta samma roliga historier om och om igen. Vi barn himlade lite med ögonen men sa inte så mycket. Nu i efterhand inser jag att repetitionen gjorde att vissa satte sig ordentligt. En av dem är en dialog som utspelar sig mellan två (troligtvis) äldre personer på ett tåg i England. Tåget närmar sig en station.
Is this Wembley?
No, it´s Thursday.
So am I, let´s have a drink!
Ibland kan brist på lyssnande också leda till oväntade möjligheter!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar