Lördag morgon, fåglarna kvittrar, gott kaffe. Trots allt härligt runtomkring började dagen med ett bråk med dottern, som absolut inte ville sluta göra höga, jobbiga ljud genom att precis bredvid mig slå ihop två stora snäckor hon fick igår. Jobbigt ljud när man är nyvaken, och lite onödigt kan jag tycka när det finns ett helt hus och en hel tomt att göra ljud på.... Jag bad så snällt, tyckte jag själv, att hon skulle sluta, men inte. Till slut blev jag arg istället. Nu, tio minuter senare, är hon glad igen och plaskar i den uppblåsbara poolen, och jag är fortfarande sur.
Vad hade hänt om jag hade lyssnat på henne istället för att direkt be henne sluta? Det är lättare att få andra att lyssna om vi först lyssnar på dem. Kanske hade hon kunnat höra att jag ville att hon skulle göra sina snäckljud någon annan stans om jag hade intresserat mig för vad hon gillade med ljuden?
Vad tror du?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar